gubbjävlar.
Det sitter en elak gubbe i mitt högra öra och skär mig med kniv. En annan sitter i min vänstra näsborre och öppnar kranen minst en gång om dagen. Det är inte lite blod heller som han låter välla fram, det är enorma mängder. Igår räknade jag ut att mitt BMI ligger på 17, om antagandet att jag har gått upp ungefär ett halvt kilo sen nyårsafton stämmer. Svimmar jag på grund av blodbrist så vet ni att det är gubbarnas fel. Bådas, eftersom örat gör överjävligt ont när han skär mig. Undrar om hantverkaren tror att jag blivit slagen. Öppnade med rötgråtna ögon och en blodig tuss i näsan. Ingen mat har jag hemma heller. Men csn är rappa, pengarna är på kontot imorgon. Jag är inte säker på att jag klarar allt det här.
6 kommentarer:
Åh, himmel vad jobbigt. Oftast kommer all skit på samma gång. Stackars, stackars dig...
Ja, stackars lilla du. Jag är lite gråtmild nuförtiden, men om du vill så kan jag komma med matpaket.
Ni är söta. Tack. Och matpaket mottas tacksamt.
Åh, usch då. Hoppas du känner dig bättre snart.
men gud, lilla baby. jag vet inte hur det kommer sig att du är så liten men du är en stor människa i alla fall och nu sover vi så går den här dagen över.
styrka och mod, lugn och kärlek.
ida: det är tisdag imorgon, allt är nog bättre då. hoppas jag.
christina: jag har alltid varit liten i BMI-bemärkelse, men ibland när alla måndagar inte är på topp så faller det än mer. utan att jag själv märker det. men tack för omtanken fina. och nu är det faktiskt tisdag!
Skicka en kommentar