söndag, augusti 21, 2016

veckan som gick.

Ja hörrni, nu ska det bli spännande. Vad gjorde jag i veckan som gick egentligen? Jo, detta:

Måndag: Första dagen jobb efter semestern, första dagen på förskolan för F på sex veckor. Det sistnämnda gick strålande, han var så-å-å glad att vara tillbaka. Det förstnämnda gick sådär. Jag var vidrigt trött och omotiverad. Men hade smart nog blockat hela dagen från möten för att gå igenom sprängfull inbox och komma ikapp. Såg ett avsnitt av Gift vid första ögonkastet USA på kvällen. Har googlat hur det går för paren, men tycker det är fascinerande att se trots att jag redan vet.

Tisdag: Något piggare på jobbet. På kvällen skulle jag och F vara ensamma hemma så spontanfrågade Linda om hon ville komma och äta med oss. Och det ville hon! Vardagshäng är ju det bästa, och ändå gör man det så sällan.

Onsdag: Minns knappt denna dagen? Jobbade. Började se säsong två av Broadchurch på Netflix. Så bra serie.

Torsdag: Mötesmaraton utan dess like. Vad säger vi om detta upplägg? Möte 09-11, möte 10.30-11.30, möte 11.30-16.30 på andra sidan stan, hämta F på förskolan kl 16. Ett så kallat omöjligt uppdrag plus noll tid för lunch, men allt löste sig faktiskt. Var helt jävla tom i huvudet efteråt dock. Tränade hemma på kvällen, kände mig helt lycklig efteråt. Såg ett avsnitt av Broadchurch.

Fredag: Hade fredagskänsla deluxe, det var längesen! Vid 15.30 insåg jag att jag ändå var minst tre dagar efter med allt redan, så jag packade ihop och åkte från jobbet. Mötte K & F i Aspuddsparken där de var med Fs kompis och kompisens mamma. Åt god mat hemma, nattade barnet, såg fyra (!) avsnitt av Broadchurch och lyssnade på slutet av OS-finalen på radiosporten innan vi somnade.

Lördag: Soooovmorgon till 09! Fantastiskt. Pysslade hemma, cyklade till Liljeholmen och köpte glödlampor som sagt plus tre miljoner andra saker. Åt tacos på kvällen, trots att det var lördag. Såg sista avsnittet av Broadchurch och slösurfade tills vi somnade.

Söndag: Gick upp 06.30 med F men snikade till mig att slumra i soffan medan han kollade på tv till 08.30. Gjorde frukost och kaffe till familjen, och sen röjde jag i köket och rensade Fs garderob. Lagade fem par av hans byxor. Lagade skitdåligt och skitfult men de håller kanske i några förskoledagar till. Cyklade till Fs kompis där F fick leka i fem timmar samtidigt som föräldrarna fick dricka kaffe, prata, äta mat och dricka ett halvt glas vin. Cyklade hem, pratade med mamma, kollade på reunionavsnittet av the Hills. Och nu så sitter jag här.

Bra vecka ändå. Mer produktiv och mer social än vanligt kan jag ändå tycka. Antagligen lite semesterkänsla som sitter kvar.

lördag, augusti 20, 2016

låt oss prata lite om glödlampor.

Det fattas alltid fungerande glödlampor hemma hos oss. Alltid minst en, oftast fyra, lampor som inte fungerar. Att köpa glödlampor måste ju vara världens tråkigaste grej? Dessutom är det ju fan skitsvårt att köpa dem nuförtiden, och oftast kommer man hem med fel typ av lampa eller fel watt eller så ger man bara upp och åker hem från affären utan att ha köpt något eftersom man inte fattar ett skit.

I alla fall. Det börjar ju både bli lite mörkare på kvällarna nu plus att ungefär hälften av alla lampor här hemma saknade fungerande glödlampa så blev det här högaktuellt. K skrev en lista på alla lampor som behövdes och jag gick in på Clas Ohlsson för att köpa. Det tog mig femton minuter framför glödlampshyllan att plocka ihop 75W, 60W, 40W. Det är en jävla DJUNGEL. Man (jag) fattar ingenting. Men jag lyckades! Fick med mig alla lampor jag behövde, ingen var fel och alla höll hela vägen hem. Känns smått otroligt. Och nu är det ljust och fint här hemma igen.

Känner mig nöjd.

tisdag, augusti 16, 2016

en liten knäpp på självförtroendet ändå.

Ah men ni vet när man får en friend request på Facebook, klickar upp och ser att det är en bekant man gärna är kompis med? Man blir glad. Klickar på Yes. Och får som respons att "sorry, this request is no longer valid"!?!? Personen måste alltså av misstag skickat en request, ångrat sig för att hen inte alls vill bli vän med en och därför avbrutit den.

Tack för den liksom.

söndag, augusti 07, 2016

har uppenbarligen ej bearbetat detta.

En annan sak jag gjort de senaste dagarna är att gå igenom allt som finns sparat av mina saker från min barndom. När det kom till saker var det enkelt och kul att rensa. När det kom till allt som var skrivet: fy. Jag hade sett fram emot att grotta ner mig ganska mycket, men pallade bara en halvtimme eller så. Det var inte ledsamt eller jobbigt men mer konstigt, ångestfyllt och märkligt. Och självklart som en liten flashback till hur jag mådde i stort sett hela min uppväxt: som att jag inte passade in, alltid önskade något bättre, aldrig var den som fick uppleva det fina som andra fick. Sån fånig men tydlig grej: att jag har ett helt album med sparade tidningsurklipp på mina vänners ryttarframgångar, men såklart inga av mina eftersom det aldrig fanns några då jag var den enda (!) bland mina vänner som ej hade råd med häst och att tävla. Jag var i stallet, red hästarna som ej var tävlingshästar, var skötare när de andra tävlade och sparade alla urklipp om dem. Så hemskt och fint på samma gång och exakt den känslan jag har av hela min skolgång: jag var där, jag var med, men alltid lite på sidan om av alla upplevelser. Passade aldrig riktigt in.

Så jag slog ihop ganska många lådor och berättade för mamma att vissa saker får jag gå igenom någon annan gång. Om några år eller så. Kanske går bättre då.

lördag, augusti 06, 2016

antar att jag inte är den enda.

Sista semesterveckan närmar sig och jag antar att jag nu är i samma läge som alla andra som bor i en lägenhet: har lagt till x antal bevakningar på hemnet för sommarstugor eller hus. Det finns så jävla många skäl till varför, men den största är kanske att ha något eget. Något att själv bestämma över, inklusive allt jobb som behövs, något som folk får besöka istället för att vi alltid ska flänga runt till alla andra. Är ganska trött på det. Just nu är vi hemma hos mina föräldrar (som bilden illustrerar som man nu tycker är så jävla idylliskt och när jag bodde här ba: uääh) och jag har den vanliga ångesten över att inte samtidigt träffa alla vänner. Jag borde. Men så tänker jag på alla gånger just de vännerna varit i Stockholm utan att höra av sig och så tänker jag att det är ingen fara denna gång.

onsdag, augusti 03, 2016

vem vare som skrev?

Vi såg klart Stranger Things förra veckan. Jag blundade väldigt mycket, hade ofta hjärtklappning och sa "tycker INTE om det här". Men jag såg klart eftersom jag såg den tillsammans med K, plus att den ju faktiskt var bra. Anyway, precis innan vi såg klart råkade jag se ett inlägg hos någon bloggare jag läser som skrev ett ganska utförligt inlägg om vad hen tyckte om serien och dess karaktärer. Vill, vill, vill läsa det nu i efterhand men kan inte hitta det? Vem skrev det? Jag har kollat varenda blogg tycker jag men måste uppenbarligen vara blind eller glömma någon. Hjälp?

tisdag, juli 26, 2016

hej mitt barn, jag är någon helt annan än du tror.

Har ni sett The Americans? Eller ja, det spelar inte så stor roll faktiskt för det här är intressant oavsett. En dag stormar FBI ditt hem och plockar med sig dina föräldrar som visar sig vara ryska spioner som levt som random amerikan under en sjujävla lång tid. Läs alltihopa här: The day we discovered our parents were Russian spies. Så himla fascinerande detta alltså. Och det är denna familj som serien The Americans baserar sig på.

vink-emoji.

Hello bloggy! Semester hände. Två veckor. En vid havet i norra Roslagen och sen en vid havet på Gotland. När vi kom till Gotland kände jag att det var semester också. Det var en efterlängtad känsla. Denna våren alltså, helvete vad det satte spår att jobba så intenstivt, så maximalt, så pressat under så lång tid. Jag drömde jättemärkligt på Gotland. Sjuka, konstiga stressdrömmar. Eller bara märkliga, otäcka saker. Som att en svart labrador låg utanför en port jag passerade en massa gånger, och en skata hackade hål i dens huvud så den liksom bara låg där och flämtade men i praktiken var död? Och lagom tills drömmarna försvann var det dags att åka hem igen och jobba några dagar. Sen blir det semester igen några veckor. Sen kör hösten igång. Men det ska vi inte tänka på nu, utan nu är det fortfarande semester strax igen som hägrar. Ska bara släcka lite bränder, skriva klar lite dokument och fixa och greja först. Och blogga lite kanske? Japp.

lördag, juli 09, 2016

det blir alltid såhär.

Hade ganska storslagna planer ändå för denna veckan (eller ja, 4,5 dagar) då jag skulle vara själv hemma eftersom jag jobbade men inte resten av familjen. Skulle träffa vänner, shoppa, städa grundligt hemma, kanske rensa förrådet, läsa, rensa garderober, baka bröd och njuta. Det blev lite halvt, så att säga.

Tillbringade massor med tid i affärer, men köpte nästan inget. Var på AW med kollegor, åt middag med vänner. Såg åtta avsnitt av Marcella. Var mörkrädd. Vårt internet slutade fungera. Somnade alldeles för sent varje natt och städade verkligen inte hemma. Så igår kväll städade jag, bakade och läste. Idag klockan 08 kom en tekniker för att fixa internettet. Ja, en lördag för han tyckte inte vi skulle vänta till nästa vecka eftersom han var säker på att en grej bara behövde bytas. "Det är det felet i 99 fall av 100!". Självklart var det inte det, utan han bytte kablar och sprang i källaren och åkte till stan (!) för att koppla om vår fiberkabel från grunden. Det gick inte, utan något mer behövde göras av någon annan också men först på måndag. Sen hade jag 2 timmar på mig att duscha, packa, dammsuga. Jag hann! Men inte fan känns detta som en produktiv vecka direkt. Men nåja, jag kanske hinner rensa garderoberna nästa sommar eller så. Nu ska jag få träffa min familj igen, längtar så.

fredag, juli 08, 2016

fyi.

Överlevde natten.
Känns bra.

Men jag kommer hålla koll på den där lampan.

uäh.

Är väldigt mörkrädd. Det var mycket opraktiskt när jag växte upp mitt i skogen. Men så träffade jag K och jag har sen sekunden vi träffades alltid känt mig så avslappnad och trygg i hans sällskap.
Älskar det. Han är nog den första och enda människan som någonsin fått mig att känna så. Så jag har glömt bort att jag är mörkrädd för jag är det aldrig i hans närhet. Vi kan till exempel kolla rätt läskiga serier och jag blir ej rädd.

Nu är K ute på landet med F. Jag är ensam i stan. Och då fick jag såklart för mig att se de fyra sista avsnitten av Marcella (se den! Som Bron korsat med The Fall) på raken. Blev rädd. Tänkte att det skulle gå över bara jag gick runt lite i lägenheten och släckte för natten osv. Gick in i Fs rum för att stänga ett fönster och inser att en av hans nattlampor lyser. Jag har inte tänt den och den var inte tänd tidigare ikväll.

Alltså.


Nej!


Hjälp.


Kommer nu aldrig våga sova.

söndag, juni 19, 2016

det är ju typiskt.

Igår hade vi fest hemma hos oss. Min kille fyllde 40 och en hemmafest har man ju inte varit på på en evighet. Så det var väldigt roligt. Och ganska blött. Och ganska skönt att F sov hos sina kusiner med sin farmor så vi fick ut. Vi sov till 09.30. När F hade vaknat? 08.45. !!!!!!!!!! Alltså det har typ aldrig hänt de senaste två åren att han sovit så länge. Inte ens när han varit sjuk. Väldigt trevligt för farmorn, och det är ju inte så att vi klagar men han kan väl någon gång sova så länge även med oss? Helst en lördag eller söndag då såklart. Tack på förhand.

söndag, juni 12, 2016

kämpa humöret.

Men fan vilket dåligt humör jag varit på idag då. Är fortfarande. Detta är sånt jag är sur över:


  • Att jag gjorde en sån där lånekalkylator för att se hur mycket vi skulle kunna låna om vi ville köpa en bostad. HAHAHA. En etta i förorten eller ett hus på landet utanför en tätort som ligger sjuhundratusen mil från närmsta storstad ungefär. Detta gör mig ledsen. HUR GÖR FOLK? Får ni pengar av era föräldrar? 
  • Att mitt hår är i en dålig längd nu. Mellanfas.
  • Att jag tränat så dåligt på senaste.
  • Att vi aldrig orkar göra något själva utan köper allt färdigt. Tänk er fikabröd eller bröd eller typ.. mat? 
  • Att det som mest är nystädat här varannan vecka eller så, aldrig fixar vi något som vi skulle behöva fixa för all tid går åt att ta bort dammråttor. 
  • Att jag vill boka en resa men se punkt nummer ett och varje tusenlapp känns plötsligt som ett steg längre från drömmen. 
  • Att vi aldrig bjuder hem folk. Och när vi gör det får jag panik för att det är så ostädat och vi aldrig kan bjuda på någon mat som är god. 
  • Att jag inte orkar vara projektledaren fan överallt. Gud så irriterande det är med människor som inte slutför saker. Eller ens börjar, fast de sagt att de ska börja. 
  • Att "har inte råd/tid/är dubbelbokad" ju egentligen betyder att man är bortprioriterad. Jag gör precis samma sak själv, men ibland smärtar det lite mer. 
  • Att tiden aldrig räcker till.
  • Att jag bara gnäller.
  • Att jag surfar bort för mycket tid och sen fortsätter att surfa. 

Nu ska jag samla ihop tre knop av energi och försöka träna. Det behövs.
Det behövs VERKLIGEN. 

karriärslistan.

Åh så kul, hittade denna via Cinderalley.

Vad ville du bli när du var liten?
Alltid haft svårt att förstå vad jag verkligen vill, men såhär i efterhand kan jag se att jag drömde (och delvis fortfarande gör) om att ha en egen butik, att få producera en tidning eller vara florist.

Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
Hade faktiskt ingen aning. Det jag visste var att det inte fanns några roliga jobb där jag bodde, så jag trodde nog att jag skulle flytta och börja om. Och det gjorde jag. Gillade allt med datorer också, vilket var rätt tabu om man var tjej och typ sexton.

Gick du någon nishad gymnasielinje?
Mnja. Jag gick natur, men vår klass var en specialklass som fick datorer från skolan (detta var -98) och hade en dag per vecka då vi fick vara hemma och plugga hemifrån istället för att vara på skolan. Väldigt speciellt då. Det var skitsvårt att komma in på just denna klass, men är jävligt glad att jag gjorde det.

Vad hade du för betyg?
I gymnasiet? Typ VG rakt igenom, gick ut med ett snitt på 17,någonting som alla med VG som snitt gjorde. I högstadiet hade jag MVG i typ allt utom idrott.

Vilka var dina bästa och sämsta ämnen?
Alltid varit skitbra på matte (!) för att jag tyckt det var lätt, men det var inte så roligt i sig. Så får säga engelska och svenska. Men svenska först på gymnasiet då min lärare berättade att jag var väldigt bra på att uttrycka mig. Hela högstadiet hade jag en lärare som påstod motsatsen och därmed fick mig att tro det.


Sämsta?
Idrott. Och kemi.

Utbildade du dig efter gymnasiet?
Ja, men inte direkt. Ett år efter studenten läste jag en termin kriminologi. Sen hade jag uppehåll några år innan jag började på en utbildning som hette Medier, Språk och Kultur som i praktiken innebar att jag fick en examen i Medie- och kommunikationsvetenskap med engelska samt kreativt skrivande som inriktning.

Vilket var ditt allra första jobb?
Flyttade till Stockholm dagen efter studenten (!) och började jobba i kassan på Gröna Lund. Sålde åkband och det var en av de roligaste somrarna i mitt liv.

Vad har du mer haft för yrken?
McDonalds (tre veckor, hatade varje sekund), i kassan på en matbutik, som telemarketingförsäljare, allt-i-allo på ett företag som budade ut mat till folk, som redaktör, som webbredaktör, som pr- och crm-ansvarig, som marknadsansvarig, som digitalt ansvarig för allt digitalt på ett av sveriges mest välkända varumärken. Plus en massa ideella saker som skribent, serveringsansvarig på kårpuben och sånt. Hehe.

När hamnade du i den banan du är i idag?
Eftersom jag alltid haft svårt att visualisera vad jag vill så har jag gått mycket på vad som verkat kul. Alltså, jag visste att jag ville plugga vidare men visste inte till vad. Hittade kriminologi och pluggade det. Insåg att jag inte ville bli kriminolog, hoppade av. Ville verkligen jobba med typ reklam ett tag, sökte massor med jobb men fick inget så då gick jag igenom hela studiekatalogen trehundra gånger och hittade den utbildning jag sen pluggade. Lagom bred och ändå som gav en konkret nisch. Sen har jag alltid scannat arbetsmarknaden som en igel, och när webbredaktör-yrkena började komma så insåg jag att det var helt perfekt: en kombination av att få vara digital och den kommunikation jag älskar. Och sen har det liksom bara fortsatt på samma sätt. Ett tag gjorde jag det aktiva valet att inte bli journalist/kommunikatör/copywriter utan mer jobba med digitala lösningar, och det tror jag också var bra. Har även haft flera möjligheter att nischa in mig väldigt tydligt inom det digitala, men har valt att vara ganska bred i min kompetens. Det har varit bra val. Jag kommer mer till min rätt nu.

Vilken är stunden då du liksom visste att du är på rätt väg?
När jag fick ett jobb som kändes som ett drömjobb (då) redan innan jag hade tagit min examen. När jag nu nästan får komma på arbetsintervju på alla jobb jag söker (obs, söker ej aktivt jobb).

Vad brukar du få höra att du är bra på i ditt jobb?
Att jag verkligen kan det jag gör, jag har ofta väldigt stort förtroende bland alla jag samarbetar med (vilket är många). Att jag alltid levererar, och om jag inte gör det har jag en ärlig och rak approach till varför jag ej lyckades.

Vilka är dina sämsta sidor på arbetet?
Hatar att göra fel eller fatta fel beslut, vilket ofta gör att jag lägger ner lite för mycket tid på före-arbetet. Men det gör å andra sidan att slutprodukten ofta blir väldigt bra istället. Jag kan också ta vissa saker personligt, tycker lite för mycket om att jobba. Vill att allt jag gör ska vara väldigt, väldigt bra. Får också kämpa för att delegera och inte göra allt själv.

Tre saker du är extra stolt över att du gjort i ditt jobb?
Att jag vågade flytta till Stockholm och börja jobba direkt efter studenten.
Att jag aldrig varit arbetslös en dag av mitt liv.
Det jag jobbat med hela denna vår: att som ny på jobbet varit ansvarig för att byta varumärke i alla digitala kanaler i tre länder samtidigt, och lyckas med det.

Vad går ditt jobb ut på mest?
Att bestämma hur vi ska utveckla våra digitala kanaler i åtta länder samt se till att det fungerar optimalt, både på kort sikt och på lång sikt, och få en hel massa människor att göra detta. Alltså få stöd från högre chefer att mina förslag får genomföras till att jobba med IT så att det görs, till att få berörda parter i varje land att faktiskt få ut det ordentligt och fokusera på rätt saker. Plus att fungera som digital expert i en väldig massa projekt som jag inte driver men som har en digital del.

Vad skulle du vilja jobba med om du inte gjorde det du gör nu?
Drömmer ju fortfarande om att ha en butik ibland, samt att bli den nya Leif GW Persson. Känner att butiken ligger mer realistiskt till än att bli Leffe faktiskt.

Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Något med barn. Jag är inte så bra med barn.

Vad gör du om fem år?
Trivs med mitt jobb, det är det viktigaste. Har kanske en högre position, eller ett helt annat typ av jobb.

Vad gör du när du är 60 år?
Trivs med mitt jobb. Antingen med något som liknar det jag gör nu fast på en nivå där jag känner är lagom, eller något helt annat.

Vad skulle det stå på ditt visitkort om du fick drömma?
Har inte haft visitkort på säkert fyra år? Men om jag ska sluta vara extremt petig och istället prata om vad det är som skulle vara min titel så skulle det nog vara Head of Digital, Senior Director Digital eller något sådant med vad det faktiskt innebär (och inte bara en tom titel på ett litet företag utan att man har mandat att göra något).

tisdag, juni 07, 2016

fint och Bloodline.

Slog nog rekord i användandet av ordet "fint" i inlägget imorse, eller hur? Nåja, det var inte det jag skulle blogga om nu. Vi såg nämligen klart på säsong två av Bloodline igår. Har någon annan kollat klart? Vill diskutera detta, så ni som ej sett - gå och läs något annat blogginlägg nu.




Spoiler alert!!!!!
!!!!!
!!!!
!!!
!!
!



Alltså. Wtf? Jag ville verkligen att serien skulle få ett avslut, men nu måste det ju komma en tredje säsong. Eller hur? Och vad fan ska de göra i typ tio avsnitt till? Hatar när serier blir såhär. När det blir segt och utdraget bara för att hålla kvar tittarna.

Och så ville jag att de skulle åka fast. Hela säsong två har ju varit som att se en bilolycka i slow motion (men jävlar vad bra John spelar och helvete vad se lyckas sätta fingret på hur deras ångest måste kännas). Men så förvånande att Kevin slog ihjäl (?) Marco! Såg inte den komma. Och vad ska John göra, fly? Och kommer Sally få veta sanningen eller bara någon halvsanning? Jag ville ju veta. NU. Inte få tio avsnitt till på halsen om ett år eller så.

Blä.